Jag skulle vilja försöka leva efter det. Om jag kunde det, skulle jag försöka bevisa, främst för mig själv. Att jag kan göra något. Alla saker som händer runt omkring i världen gör en hjälplös. Folk dör varje dag, men jag bryr mig inte speciellt mycket om det. Jag förstår mig inte på människor som har tillgången till att hjälpa någon, men inte gör det? Men samtidigt gör jag inte speciellt mycket heller, med tanken - det finns inget jag kan göra som skulle förändra någonting. Men det gör ju det, bara att det är små saker som inte gör något direkt skillnad.
"Pay it forward" eller "Skicka vidare" som den heter på svenska, är en film som många borde se. Riktigt fin. Jag har inte gråtit så mycket av en film sen jag såg a walk to remember. De två filmerna jag skulle vilja leva efter. Uppfylla mina mål, och hjälpa någon annan. De berörde mig på djupet, fast jag vet inte hur än, eller vad jag ska leva efter. Det kommer väl med tiden antar jag. Men det ska bli av.

Skönt att "prata ut", eller att överhuvudtaget prata med Julia idag. Länge sen jag grät nu, men en del av det är skönt att få ut. Vi ska överleva, tillsammans, du och jag bästa vän.

För vi har trots allt känt varandra rätt länge nu. Och vi är ju nästan som syskon.

Synd som sagt att det inte blev någon tripp för vår del, hade varit skönt att komma iväg med bara dig Gull.




















Imorgon bär det av. En efterlängtad helg med älskling. Jag är glad att det blir av. Vi har mat så vi klarar oss för mer än en helg, känns det som, men det blir nog lagom i slutändan. Det är fantastiskt att det har gått ett år mer än ett år sen vi träffades, och ett år snart sen vi blev tillsammans. Jag har aldrig varit tillsammans med någon så länge, men jag har heller aldrig älskat någon så mycket. Hoppas att övernattning i tält med dig, blir underbart, men det lär det bli hur vi än gör. :)



Gotlandsbiljetterna är bokade också. :D
Nu ska jag göra kladdkaka tills imorgon också! ;D

Mamma fyller år idag. Grattis på henne. Varken pappa eller jag gav henne onödiga saker denna gång. Det blev ingen skål, vas eller ljusstake som bara blir stående. För igår var pappa och jag runt halva stan och letade rätt på en Hängmatta, och en flaska vin, och lite godis.
Men den som kom på iden med att gå upp och "överraska" den som fyller år, innan den har vaknat borde nog skjutas(på en skottkärra fram) för jag förstår inte poängen med det längre. ^^ Den som fyller år vet vid vuxen ålder att dem kommer att grattulera på morgonen, så vad blire för suprise med det? Dessutom är det jobbigt att gå upp före morgonpigga figurer.

Det är "kalas" här nu. Ätit Rabarber&Äppelpaj av min egen tillverkning. Men jag blir så trött på att höra dem prata att jag stänger av mellan varven. Ibland är det bara allmänt ointressant, ibland är det om folk jag inte har en susning om vem fasen det är, och ibland är det bara för mycket fördomar om andra plus en massa gnäll ovanpå det. Urk, sanningen är bitter, att jag förmodligen kommer bli likadan när jag blir stor. Ska försöka att bli lite vettigare i alla fall.

Sytt mig en plånbok, som skulle kunna vara värd namnet, fast den är inte avancerad på något vis. Mitt andra syprojekt har lagts på is, i och med att det inte fanns tyg här i stan. :(

Jag kände att jag ville vara nära dig.
Och du ringer och frågar om jag vill sova hos dig.
Ett spontant samtal, utan några känslor förväxlade,
som om du visste att jag egentligen
inte tyckte om att se på House of Wax ensam. Jag sov hos dig.
I eftermiddags tänkte jag tanken att det hade varit skönt att ha dig här.
Du plingade på min dörr, som om du läst mina tankar.
Jag följde med dig, och dina vänner.
Hade det trevligt, trots att jag kom hem med blöta kläder.
Tack älskling, tack för att du finns.

Ännu en kamera som är såld, men inte till mig. Satan i gatan.

Jag var med Kim till gymmet idag på eftermiddagen. Kollade in hans place, och prövade på lite saker. Men efter lite övningar här och var i lokalen kände jag bara för att vila lite, frågade Kim efter vägen till toaletten. Han visade mig och jag gick in och låste dörren om mig.. snart kände jag mig väldigt yr och illamående. Jag stod kvar en stund innanför låst dörr. Men kunde tillsist inte stå längre heller. Det kändes som allt skulle svartna. Jag satt mig ner på golvet, började kallsvettas. Rummet blev bara varmare och varmare, jag visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. När jag till slut tänkte resa mig för att ta frisk luft i något fönster utanför toaletten så kände det som jag skulle spy. Och jag fick sätta mig ner igen. Till sist kom Kim och frågade hure var med mig... jag satt kvar. Sen tog jag mod till mig och gick ut från toaletten och satte mig på bänken i killarnas omklädningsrum och lutade mig ner med huvudet i händerna, då han kom igen och frågade hur det var med mig. Såna ögonblick man inser vilken underbar kille jag faktiskt har. Helt fantastisk. Efter en lång dusch och lite middag kände jag mig pigg igen. Förmodligen var lunch(kycklingsallad) och en liten daimtårtebit inte alls tillräckligt för att springa några kilometer och gymma på en och samma dag.

Läskig upplevelse, att faktiskt känna som att man behöver svimma, fast det inte är för att man ställt sig upp för fort. Man skulle kunna se de som ett tecken, när jag väl börjat ta tag i saker, sticker ut och springer och allt det där, så vill det sig inte, men jag tänker inte låta det stoppa mig, bara förbättra mig.

Heldag med Sofia på lördag, ser vi fram emot.
Harry potter får bli en annan dag, någon som vill gå med mig?

Jag har inget tidsbegrepp längre, det är torsdag idag va? (kändes som måndag innan jag kollade på almanackan.)

Nu har jag snart ätit upp hela daimtårtan som mamma tänkte ha till sitt kalas på tisdag. ^^
Jag sitter här med iver och längtan efter svar på mitt mejl. Igår blev kamerahelvetet sålt, som hade värsta braiga erbjudandet på 6000 kronor med typ allt i priset! Men idag har jag hittat en ännu bättre! :D Väntar spänt. Denna stod det faktiskt, kontakt via mejl så...

Min tanke var att vakna vid nio och ge mig ut och springa innan frukost. Min plan blev ändrad redan igår när jag var fööör trött för att kolla klart på CSI, fasten klockan inte ens var tolv. Och jag glömde i alla fall att ställa nån form av klocka på ringning, och mamma blev min väckarklocka med hennes 11-samtal. Men jag stack ut och sprang innan frukost ändå. Fast jag var jävligt hungrig när jag kom hem ... halv ett. :P  Fast det tog bara 33 minuter att springa den blå slingan. (ingen aning om hur lång den är.)

Nu törstar min mun efter ett kallt glas mjölk. :D

Efter att ha kört fel ca 6 km, sett en älg, kört igenom regn och hämtat båtmotor i mysingsö så blev det trots allt god grillad mat vid havet och senare lite regn också, men vi hade ju filtar och lagade paraplyn att skydda oss under. ^^ Men alltsammans var givetvis Emelies fel. ^^

Julia är här hos mig. Vi såg "hur tänker hon?" tidigare, rätt kul sketch på typ 1h och 45 minuter. Nu ligger hon och kollar på Summerbreak eller vad det nu heter.... another Summerland/O.C ... Jag ska inte fastna i det.

Mitt huvud är lite upp och ner för tillfället. Pengarna kommer att försvinna som smör i solsken i sommar. Usch.

Jag har fortsatt min karriär på tvätten, och det går riktigt bra, även om jag saknade Anh idag när hon åkte iväg. Emelie går bra hon med, bara lite ovanare, och väntetiden blir längre. Men vi körde på, och jag tycker om att jobba på tvätten, inte bara för att det är väldigt slappt när man börjar arbeta igen efter lunch, men också för att det är bosnierna & Niklas som jobbar där. :P Niklas är go, och det är dem andra med. De utländska killarna/männen/gubbarna har inte så stort svenskt-ordförråd, men dem ger ändå bra mycket fler komplimanger om arbetet och bryr sig mer än de andra svenskarna på den där fabriken. Tvätten är helt enkelt inte lika stelt. Me like.

Jag vet inte vad det är som gör att man drömmer olika drömmar. Men jag vet att jag ofta drömmer, eller nästan bara drömmar om snusk eller allmänt konstiga drömmar när det är varmt. Och det måtte ha varit varmt i natt, inte bara för att jag drömde konstigt, utan också för att jag vaknade av att mitt täcke inte räckte ner till tårna.. Hade på något vis lyckats vända på det. Men för övrigt så sov jag ca 11 timmar i natt. Fast jag gick upp vid kvart över fem. ;) (Gick och la mig vid 18;33 igår)

När jag väl började gå från jobbet idag hade jag på mig mina arbetskläder och mammas, lagom förstora fleecetröja. Bara av att det regnade blev mitt hår stort och frissigt - allmänt äckligt. Och min klädsel gjorde mig inte mer charmig direkt. Jag drog paraplyt långt ner över pannan och gick med raska steg. Ingen som såg vem jag var där under mitt paraply, och kände mig lite allmänt löjlig, ful och dum där jag gick med paraplyt långt ner, så det täckte hela ansiktet. Men dummare kände jag mig när jag kommit halvvägs och det slutade regna, och jag inte ville  släppa taget om mitt paraply, för jag visste att jag såg ut som en skabbig katt.

Saknar min sötnos JullBull.
& jag kommer sakna Anh efter den här veckan...

Jag är något klarare i huvudet än vad jag var igår kväll. Men det betyder inte att jag inte saknar henne, och att det inte är jävligt synd att det blivit som det blivit, eller ja, att det är som det alltid har varit. För jag tycker trots allt om Malin.

Jag sitter här och lyssnar på Piteå radio medans alla andra ligger och sover. Vaknade vid åtta i morse, klarvaken och utvilad. Mamma trodde inte det var sant. Jag gjorde i alla fall något vettigt igår kväll, jag knåpade ihop en garderob från Ikea till mitt rum. ^^ Nu ska jag se vad mor min tycker om den & fråga om vi inte kan åka till ikea idag.

Och så ska jag snart göra mig i ordning, men först och främst ska jag väl kolla lite på kameror, en Hasselblad för 311 000, det kanske vore något? (ligger precis i min prisklass.)