Godissuget var otroligt tidigare ikväll, funderade på att springa ner till coop vid fem i åtta(stänger vid åtta). Men jag bestämde mig för att det var onödiga pengar. Men till min överraskning fann jag glass i frysen som jag och Kim inte ätit upp än. Najs!
Mammas beställning av studentplakat kom hem idag. Studentpepp. Imorgon är det nationellt prov i svenska pepp på det? nja.
Slumdog Millionaire är riktigt bra. Börjar med att man får se en ung arabisk(?) kille som blir slagen av äldre och starkare män, och dem frågar och frågar hur han lyckats fuska. Det visar sig att han varit med i Vem vill bli miljonär?, och vunnit allt ihop, trots att han bara är ett slumbarn utan utbildning eller världsvana. Jag tyckte om den riktigt mycket, man får se hur han levt sitt liv, och mött sina motgångar men ändå lyckats.
Clint Eastwood i Gran Torino. (Anthony Michael Rivetti/Warner Bros. Pictures)
Senast igår såg jag och Kim Gran Torino, med Clint Eastwood. Jag trodde filmen handlade om en yrkesmördare, men jag hade fått det hela väldigt fel om bakfoten, och istället handlar det om en man som är anti mot allt och alla och hans fru har nydligen gått bort. Han räddar "fel" grabb från ett gängbråk, fel enligt honom själv. Eftersom han får väldigt mycket uppmärksamhet pågrund av det, men egentligen bara vill vara ensam, eller vill han det? Alla är i alla fall på honom, och han inser att allt och alla kanske inte är så dumma ändå, men orättvisor finns där. När de olika gängen i hans område bråkar med andra gäng och han och till slut tar han tag i sitt liv, för att göra det värdigt innan han dör? Den var riktigt bra den med, glad i efterhand att det inte var någon förutsägbar yrkesmördarfilm.
A Clockwork orange visade Stefan för oss på Filmkunskapen. Jag tror både jag och Renata mådde sådär av att se vissa scener, men jag kunde inte skita i att se klart filmen när jag väl börjat, så där satt jag ensam i klassrummet och kollade på folk som blev misshandlade, kvinnor som blev våldtagna och ett konstigt vitklätt gäng som sprang runt och gjorde som dem ville med folk och ting bara de hade sina plastnäsor och masker på sig. En av killarna i gänget åker slutligen fast, för att hans gängmedlemmar tröttnat på honom, och då får han en specialbehandling, som alla hoppas ska vara revolutionerande. Jag kan inte säga att jag tyckte den var bra, och jag ska be Stefan förklara varför han tycker den är de på måndag.
Börjar med Watchmen, som jag såg på Bio med Kimpa och companie för ett par veckor sedan(?). Den handlar om superhjälte-släktet och hur någon plötsligen börjar döda dem, fast inte många vet vilka deras riktiga identiteter är. Det är mycket 70-80tals(?)musik och inspererat i denna film. Det hela bygger på rädslorna man hade för ett tredje världskrig med atombomber för ungefär 30 år sen. Man får se superhjältar som vanliga människor, som vilka kriminella våldtäktsmän och tjuvar som helst. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den. Musiken var stort plus, för den passade riktigt bra, men själva handlingen och situationerna var svåra att ta in och förstå, när det tydligen låg så mycket bakom som en äldre människa än jag själv kanske förstått lättare. Synd bara att dem marknadsför den som om den vore för en yngre generation.
Yesman såg vi i lite dålig kvalitee hemma hos Pontus härom kvällen, och jag tror jag var den som uppskattade den mest av oss, men jag tyckte den var rolig. Den handlar om en kille (Jim Carrey) som är negativ till allt, men han inser snart att det inte kan fortsätta så, och tvingas bokstavligt talat att säga ja till allt. Vilket skiter sig totalt för honom från början, för vem drar inte nytta av en som aldrig säger nej? Ja, hans polare är inte dem schysstaste direkt. En helt klart sevärd film!
Jag och Kim gav oss på Sex Drive, som handlar om en kille som är oskuld, och har hittat en tjej på nätet som han låtsas vara någon annan inför, tills hon vill träffas, och han och bästa vännen bestämmer sig för att dra roadtrip ner dit, med brorsans snodda bil, och extra tjejsällskap i vägen. Händelserik film, och jag tyckte den var riktigt rolig stundvis.
How to loose friends and alienate people, är en film om en besservisser som är en riktig mansgris på köpet. Han är journalist och skriver en dålig gammal tidning, som inte kommer någonstans tills han en dag får jobb på en stor tidning, men lyckas göra bort sig i alla stunder, och göra sig ovän med precis alla? Rätt pinsamt rolig och knäpp film.
Min första lugna stund denna vecka. Visserligen till ljudet av en dammsugare(dock rätt oundvikligt.). Vi har byggt monter till UF-mässan i två dagar nu. Helt slut. Men vi är en rätt blandad grupp, och har alla kontakterna som fått det hela att gå ihop riktigt bra. Hampus fixa lokalen, boffe (det närmaste) släpet, jag mediatillbehören, Julia overhead till vårt mönster och Pontus, ja det vetifan ;D
Pontus & Julia (bland annat) målade väggarna vita. Pontus trodde han skickade en liknande bild till Amanda, med texten "den står upp" under. När han fick "va?!" tillbaka förstod han att han glömde bifoga bilden. Misstolkningar på hög nivå? Hampus var rastlös, och gjorde oss ett personalrum. Men något saknades ju. Detta något var företagsnamnet. Hampus tjatade ganska ivrigt om sitt personalrum sen, nöjd?! ;D
Johanna Trenck har nyss blivit nobbad sina 150 000 kronor i Sanningens ögonblick. Jag tyckte det verkade vara rätt åt henne faktiskt. Hon skriver på sin blogg: "Det var dock inte oväntat att de klppt bort typ 40% av vad jag svarade, YES all in order to create "good TV" och jag tackar TV för det! Jisses vad den människan babblade på och ville marknadsföra sitt liv och förklara allting så gott hon kunde, men det mesta hon sa blev bara motsägelsefullt skulle jag vilja påstå?
Men jag hoppas hon är nöjd med sin insats, förlorade pojkvännen(på frågan: älskar du din pojkvän? - nej.) och förmodligen kontakten med modern på många av frågorna och dessutom avslöjade lite för mycket för svenska folket, till priset av NOLL kronor. Ja, vissa gör allt för pengarna, men hon verkade inte förtjäna dem.
I vår ska det sparas. Och det ska säljas, och det ska tjänas pengar. Det har jag bestämt redan nu. Jag ska rensa min garderob en dag eller två någongång i vår. Jag ska sälja min sega, och nästintill oanvända cykel. Jag ska skaffa mig ett jobb. Och det är väl där jag börjar, för nu sätter jag mig ner med ytterligare några personliga brev som jag ska sprida över Oskarshamn. Wish me luck.
Men när jag fått jobb så löser det mesta sig, och sen kommer skatteåterbäringen på det, och kanske lite studentpengar också. Det ser ljusare ut, jag får hoppas att det går ditåt också.
Men att det går dåligt för Scania drabbar även mig, eftersom jag hade jobbat på dotterbolag annars, men dem tar inte heller in sommarjobbare i sommar. Och den fasansfulla verkligheten har faktiskt fått mig att inse, att jag aldrig ska försätta mig i en sån här situation som vuxen människa, helskotta va jobbigt att vara ekonomiskt beroende av andra och aldrig känna att man kan göra som man vill. Förstår att man blir deprimerad (Läs: nedstämd, efter Mikaels påstående om språkmissbruk)av det.
Jag tycker inte bara om kläderna, utan jag älskar också bilderna. Vem skulle tacka nej till blusen eller den gröna klänningen i sommar? Synd bara att den gröna klänningen bara finns i svart på hemsidan. Inte jag i varje fall. H&M have some good shit.
Oskarshamn har tagit steget närmare storstad. Vi har fått 7eleven! Jag blev måttligt förvånad. Annars brukar det alltid sägas något i tidningen innan det händer saker, men så kör man förbi och där är det. Helt suddenly liksom. Tänk om det kunde vara som ett thailändsk 7eleven också, det hade varit even greater! ;D
Plugg, plugg, plugg och alldeles för nåra bitar i Riesenpaketen. Taskigt. Men imorgon är det prov, och jag ska ge mig fan på't!
Bättre sent än aldrig. Bilderna från Linköpings universitet (LiU) i onsdags. En bussfärd med många powernaps och för mycket kladdkaka. En dag med massor av information och känslan av att vara minimal på en plats rätt stor.
En trött majsorm.
Louise med en trött majsorm i händerna.
& så var det Malins och min tur. (observera Malins skräckfyllda min!)
Det roliga med LiU är att det går ungefär lika många elever på skolan som det finns människor i vår lilla stad, om inte fler. Och trots det så träffar Hanna på två människor hon känner och börjar prata med, vad är chansen?
Det går mode i hårfrisyrer(påtal om det har jag hittat något att sträva efter..), kläder och livsvanor. Men att det gick trender i mord och brott visste jag inte, men tydligen så gör det det, för nu är det vad ... 4:e? gången som någon tar livet av skolkamrater genom att gå in i en skola och skjuta ihjäl dem. Denna gång tyskland. Har alltid tyckt att en del mode verkligen är sjukt, detta hör till den kategorin! What's up liksom?
Jag kan tipsa om att det finns andra alternativ för att bli sedd, hörd och hävdad än att skjuta ihjäl folk. För jag tror inte att det är så kul att inse att man gått tillbaka till osynlig efter en tids fängelsestraff, eller? - Wooohoo, jag var kändis i 3 veckor!
Positivt överraskad av att se Cam Gigandet i en av rollerna, han som även spelat i O.C. och Never Back Down.
Internet har krånglat lite, men nu är det på rätt spår igen. Och jag kom nyss på att jag och Mr. Kimball såg den omtalade Twiilight i förra veckan någon gång. Genom hela filmen tyckte jag det hände något, och det är mycket positivt. DEt var ganska uppenbart att det skulle komma en uppföljare, men fortfarande bra flyt och en riktigt bra film. Att jag sedan True Blood har en förkärlek till sånt där, och då menar jag vampyr-serier/filmer drar ju inte direkt ner filmen. Men den var inte så där äckligt kärleksfull och flickig som jag trodde den skulle vara. Till och med Kim tyckte den var hyffsad. På fredag ser det ut att bli Watchmen på bio, vilket jag inte tackar nej till!
Något jag önskar att Anna Flensburg bara kunde glömt bort och att ingen påminde henne om imorgon är dem där dumma läxorden: "väckans ård".(kan höra henne säga det med sin skånska stämma.) Inte så att de är så jättesvåra egentligen, bara jag som är lat.... precis som med mitt rum och där kom det igen "du vet att det måste sluta sen".Touché. Men mitt rum är litet, i en lägenhet där kan jag sprida ut min skit och få det att se mindre stökigt ut? Nej, jag tror inte det jag heller. Men...
Länge sen jag skrev något i min "riktiga" dagbok, det ska jag ta och göra sen. Men först ska jag öva på mina ård.
Kim visade mig den här filmen. Och jag hoppas att det är medias vinkling, inte den rätta sanningen, men vissa klipp kan inte tas på annat sätt. Jag undrar hur många av dessa barn som går vidare och blir riktigt stora OS-hjältar en vacker dag? Så mycket slit för att vinna en medalj?
1. Sy efter mönster och zickzacka kanten. 2. Tråckla nederkanten på tyget med dubbla sömar.
Projekt Satin fortsätter, och jag är så uppe i allt att det inte blir mycket annat gjort, men nu måste jag börja plugga. Annars är denna vecka körd för min del. Filmkunskapsprov imorgon om Stefan är frisk - om jag är frisk.
Ett par dagar sen jag såg Fritt Vilt, en norsk skräckfilm. Och för att vara norsk, så tyckte jag den var rätt bra. Jag är ju en liten kycklingunge när det gäller skräckfilm nu förtiden dock, så jag blundade väl delvis genom filmen. Men den handlar i alla fall om en mystisk skidstuga, som är övergiven sedan många år tillbaka när ett gäng snowboardåkare hamnar i knipa och måste belägra sig där. Men dem är inte ensamma (för vad skulle det vara för en skräckfilm då?). Dessutom finns det en uppföljare som jag måste försöka se snart.
Mäta och rita mönster Nåla fast mönstren på tyget och klippa ut mönsterbitarna.
Mitt rum är katastrofalt, och mamma ber mig förtvivlat att städa. Men jag sätter mig ner på golvet med mitt nyinköpta tyg istället. Läskigt eftersom jag för första gången lagt pengar på det jag syr i, och dessutom är det ett halt satin tyg. Jag har tänkt så det knakat och gjort om och räknat om, glad att jag började med mönsterbitar i naturtrogen storlek. (logiskt nog lättare och roligare att rätta till felen i papper än i dyrt tyg.) Men nu är mönstret klart, fast nålade och tyget är utklippt efter mönstren. Perfekt! Första fasen i mitt lilla projekt är klart och än så länge inga fel, vad jag vet om.
Nu ska jag ta mig en dusch och se till att anlända till Mr.Kimballs lya inom någon timma eller så. Tjingeling!
Jag är fruktansvärt trött på att ha en tomt bankkonto och en undernärd plånbok. Just nu är jag helt förtvivlat och hopplöst förälskad i ett par skor från asos, (nummer tre från vänster nedan) men även om jag hade haft en stabil inkomst så hade dem varit äckligt dyra. Men det hindrar inte min förälskelse..
Jag fick ett uppiggande samtal för ca en halv timma sedan, nästa vecka får jag se vad det samtalet leder till. Kanske leder det till dem däääär skorna? Önsketänkande.
Bedtime Stories, som jag såg med Malin igår var lite galen och barnslig. Men det är väl trots allt en barnfilm? I alla fall så handlar dem om en kille(Adam Sandler) som får i uppdrag att passa sin systers barn. Och han berättar sagor för dem innan dem somnar. Men så märker han att sagorna på ett eller annat vis går i uppfyllelse dagen där på. Därefter försöker han också att berätta sagorna så att han får det liv han vill ha. Men allt går inte som han tänkte sig. Den skulle kunna vara lite mera verklighetstrogen eller vad man ska säga, om dem inte hade blandat in deras hamster/marsvin i bilden med gigantiska animerade ögon. Haha, men han var rätt söt.
Malin och jag kollade på gamla bilder från klassresan i femman.
En härlig eftermiddag med fröken Jansson. Vi har åkt bil och sett på Bedtime stories. Såg förresten att Jocke hade kört i diket, han verkade må bra men hans bil dessto sämre. Inte bra inte, men äre halt så äre. Imorgon fåre bli bil till skolan, jag som trodde slasket skulle vara över snart.
Annars har vi kommit ganska långt på vår kära nedräkningskalender inför studenten nu, börjar bli så vackert så. Med Sandra och Malun som hjälp så har vi lyckats. Och tackvare mig har vi även lyckats göra några fel idag. Haha. Det är inte lätt att tänka så mycket så man knappt vet vad man tycker.
Nu blir det ett stoooort glas juice och CSI NY. Jag bara orkar inte plugga. Vi tar det imorgon.
Nu dissar jag Kenza. Jag har följt henne via blogglovin ett tag, men jag har tappat intresset för henne och förstår inte överlag varför jag kikar in. Det är enbart för att se om hon tagit några nya fina bilder, men för att vara modell så tar hon inte många seriösa. Så nu lägger jag ner storbloggare som inte förtjänar så många läsare som dem faktiskt har. Mest besviken blev jag nog av att läsa om att hon har en "anställd" som läser hennes kommentarer för att hon själv inte har tid. Jag brukar inte kommentera hennes blogg, eftersom jag knappt läser den. Men det kändes ganska egoistiskt och självcenterat.
Näe, har hittat mig några favoritbloggar som är ganska små än så länge, och jag trivs bra med dem!
Igår såg jag och min älskling RocknRolla, en riktigt bra film om jag får säga det själv. Den handlar om Lenny, en "maffiaboss" skulle man kunna säga, han styr allt och alla på ett eller annat sätt. Har hållhakar på alla. Och sen en jävla massa knarkare. Affärer hit och dit, både med pengar och kärlek. Några kriminella människor åker på jobb från Lenny och sen återuppstår Johnny Quid från det döda. Till en början avskyr jag karaktären Johnny Quid, men mot slutet av filmen blir hans kaxighet äckligt rå sarkasm, som faktiskt är riktigt klockren. Musiken till filmen var suverän, och en del delar påminde om True Blood, men enbart i sättet dem filmade och musiken. Det ska tydligen kommit/komma(?) en efterföljare dessutom, som jag redan nu bestämt att jag ska se. Men börja med att se ettan, det är det värt!
