Klistra fast hennes leende igen.
Jag minns att jag sa förlåt till min vän för att jag tog hennes leende. Det kändes som jag tog de ifrån henne och satte det på mina egna läppar. Det kändes hopplöst att få hennes leende att passa igen på dem läpparna som de en gång satt så vackert på.
Det känns som vi skulle behöva något drastiskt. Vi skulle behöva varandra. För jag vill inte längre att vi ska vara som matte och hund. Jag vill inte längre släppa linan och låta henne springa. Springa bort längre bort ifrån mig. Även om jag alltid har haft chansen att dra in henne, så har det inte alltid känts så lätt. Hon har en stark vilja.
Jag är fortfarande ledsen att jag tagit hennes leende så många gånger, men nu är jag inte längre hjälplös. Nu kanske jag i alla fall kan klistra fast ett leende över hennes ansikte som utstrålar lite lycka, i alla fall en stund. Med karlsson klister är allt möjligt. Jag ska klistra fast hennes leende igen med Karlssons klister - för vi Julia, sötaste, vi ska till Trysil tillsammans! Så det så.
Det känns som vi skulle behöva något drastiskt. Vi skulle behöva varandra. För jag vill inte längre att vi ska vara som matte och hund. Jag vill inte längre släppa linan och låta henne springa. Springa bort längre bort ifrån mig. Även om jag alltid har haft chansen att dra in henne, så har det inte alltid känts så lätt. Hon har en stark vilja.
Jag är fortfarande ledsen att jag tagit hennes leende så många gånger, men nu är jag inte längre hjälplös. Nu kanske jag i alla fall kan klistra fast ett leende över hennes ansikte som utstrålar lite lycka, i alla fall en stund. Med karlsson klister är allt möjligt. Jag ska klistra fast hennes leende igen med Karlssons klister - för vi Julia, sötaste, vi ska till Trysil tillsammans! Så det så.
Kommentarer
Postat av: Jullan
Är det sant!? :D
Postat av: Jullan
Är det sant!? :D
Postat av: Anonym
Ja, det är sant!! :D
Postat av: Anonym
Ja, det är sant!! :D
Trackback