En räddare i nöden.
Fick en anonym kommentar igår om att jag var tjockis, och min kära mormor frågade hur det gick med träningen. Ja, sådär med båda. Men jag jobbar på båda. (; (Kolla bara in vår gottehög från idag..)Haha, om jag får omtenta på denna tenta så kan vi börja snacka TJOCKIS! ... och ja jag ska pallra mig till gymet när jag får tid över. Haha.
Men nu börjar jag känna hopp i alla fall. Jag och Julia ska nöta in de sista formlerna och min älskade Rebb har tryckt in lite logiska förklaringar till bokslutstablån i min skalle nu ikväll..(tusen ggr tack för hjälpen Rebb!) så jag börjar känna att det finns hopp, men fortfarande långt ifrån möjligt att klara denna förbannade redovisningstenta som är på onsdag.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Meeeeh! Vad anonym? Skrev ju "maluuun.blogg.se". Aja, du förstod kanske att jag var extremt oseriös, för en tjockis är du ju inte ;) nu blev jag grymt sugen på
Chokladbollen:)
/malun
Postat av: mormor anita
hej gumman . nä någon tjokis är du verkligen inte. du kan vara lycklig som kan gotta allt det "onyttiga"utan att lägga på hullet, jag gick upp i vikt bara av att titta på bilden, ha ha. lyckliga ungdom, vad tog min vägen, jag som snart blir 70. i sinnet finns det ingen 70-åring. men kroppen säger ett annat. lycka till med pluggningen, hälsa Kim. kram
Trackback